Har skrivt på min rapport, kommer ingen vart, vädret är kallt och jag vill gå och sova. Jag ska forspaddla imorgon och hoppas på att komma därifrån levande. Vill bara blåsa iväg just nu.
Är lite trött, vill sova, men ska vara vaken. Har brunbrända ben och sitter i solen och väntar på att min älskling ska göra soundscheck. Är osminkad och har halvlockigt hår och har varit med och spelat in musikvideo. Känner att jag har klibbiga läppar utav konstgjort plastigt rosa läppglans med doft av jordgubb. Jag är syntet. Puss å hej leverpastej
Sitter hät i Spanien, har lyckats bränt mig i ansiktet och på axlarna. Hehe, jag har vart lite för mycket i solen. Men, jag har fått en snygg bränna i alla fall. Det gillas med många tummar upp. Har fotat massor, så bilder läggs upp sedan. Dock så har jag nog mest dokumenterat den spanska floran. Men det funkar också, ljuste här är fantasktiskt. Solsting och skoj, nu ska jag vandra ner på stranden igen och bränna mig lite mer!
Framme i Spanien, på plats efter en sjukt lång och krånglig resa. Börjar med att vårt plan är försenat från Arlanda till Madrid. Så, vi missar såklart vårt anslutningsflyg till Alicante. Blir sittandes i Madrid i några timmar, lyckligt vis så gick de ju ett till flyg. Så sedan när vi väl landat i Alicante så kommer inte den taxibuss som vi har beställt, så vi blir utelåsta från flygplatsen, och ingen bil i sikte. Jippie! Men efter mycket om och men så kommer bussen och tar oss till lägenheten i Lamata. Så vår fina och sidiga resa som skulle ta sex timmar, den blev mycket längre än tänkt. Start nio hemmifrån och framme klockan två på natten. Bläh på de säger jag. Men nu är det en ny dag, och nu hoppas jag på att jag få se solen idag så jag hinner bli lite brun innan det är dax att åka den långa resan hem.
Puss från ett mittimellan soligt Lamata med en utetemperatur på 28 grader.
Igår slutade simskolan, och jag å Mattias åkte slänggungegrejsimojs och gick till källviken. Knäppt och konstigt men de är sådana dagar som gör livet kul att leva.
Gör amerikanska pankakor och tycker att livet är bra. Det är kladdigt och fett, precis som livet ska vara. Nu skiter jag i allt vad som heter diet, jag tänker äta de som är gott. Jag lever bara en gång, så jag vill dö lycklig. Så den som kommer och säger att man ska inte äta sådant skit, det struntar jag i. Jag tänker inte gå upp i vikt, jag tränar och håller mitt liv sunt, men att bara leva på salladsblad, det är ingenting för mig.
Recept på finfina tjocka pankakor:
knappt 5 dl vetemjöl (nästan dubbelt så mycket som i receptet ovan!)
2 ½ tsk bakpulver
1 tsk salt
3 msk socker
drygt 2 dl mjölk
3 ägg
50 g smör
Gör så här:
Smält smöret och låt det svalna.
Blanda torrprodukterna. Poängen med detta är att bakpulvret och saltet skall spridas jämt i den färdiga smeten. Amerikanarna siktar alltid mjölet, men det går bra även utan siktning, jag tror ingen märker skillnaden på slutresultatet.
Blanda mjölk, ägg och smör i en stor skål och tillsätt torrblandningen. Vispa smeten. Den är mycket tjockare än vanlig svensk pannkakssmet. Bli inte ledsen om det klumpar lite. Försök vispa ut klumparna så gott du kan - det går bra ändå.
Stek flera små pannkakor åt gången, en stor panna kan få plats med 3-4 stycken åt gången. En halv deciliter smet kan vara lagom per pannkaka. Ha inte för mycket värme, tjocka pannkakor behöver bli lite bakade i pannan. När du ser bubblor på översidan på pannkakan är den dags att vända.
Jag vill vara 18. Jag vill inte vara sjutton, jag vill inte vara i den här åldern när jag inte får göra någonting. Jag får inte bestämma göra något själv, jag får inte göra något kul utan mina föräldrar. Jag måste alltid fråga om jag får göra något. Och om frågan jag ställer handlar om något stort, något som inte handlar om att vara inom landets gränser, är svaret alltid - Nej, du får vänta. Så de är orättvist, jag vill att alla andra ska färdas i ljusets hastighet ett tag så jag hinner bli ett år äldre. Sen kan tiden få sakta ner igen. Jag vet att dom bara är omtänksamma och snälla och tänker på mitt bästa, men iband känns det som om att bara man åker en kilometer bort så får man alltid frågan, vart är du?
Jag har insett en sak, jag har länge trott att mi hjärna skulle bli överfull med information och inte kunna ta in nå mer information inom en snar framtid. Men nu är det såhär att jag kan ju ta in massa infomation. Jag måste ha ett oändlogt stort kretskort. Min hjärna kan inte bli överylld. Inte som min dator. Den är ledsen, för jag har fyllt den med alldeles för mycket bilder. Jag måste verkligen rensa den snart.
Vi har alla varit på två ställen samtidigt någon gång
Påväg till Borlänge igen, till min finaste. Efter lite tjat fick jag åka, borde egentligen plugga, men jag lever bara en gång, så nu struntar jag i det som känns mindre viktigt, nämligen skolan. Det känns som om att min mascara har runnit ner på mina kinder, eftersom jag sprang i regent utan paraply till bussen. Inte så lyckat kanske, men jag bryr mig inte. För genom bussfönstret ser jag nyklippta gräsmattor och det känns lite som sommar.
Satt och skrev på min idrottsrapport och insåg att jag är tvungen att skriva om hela min inledning för att får bättre flyt i texten. Så nu ger jag upp de arbetet. Riktar istället in mig på min etoligirapport om björnas beteenden i fångenskap. Ytters ointressant, jag vet, men det måste skrivas det med. Har egentingen ingen inspredation, men jag lyssnar på musik så det förgyller dagen lite. Har tappat räkningen på hur många gånger jag har lyssnat på You found me av Fray men jag har inte lyssnat sönder den ännu i varje fall.
Minns förut när jag hittade en låt som jga älskade, jag lyssnade i princip bara på den, dag ut och dag in, och nu kan jag inte lyssna på låten för jag har lyssnat sönder den, den är inge bra längre.
Nej, men nu ska jag plugga vidare, bli ännu mera insatt i stora lurviga björnas beteende. För hur många vill inte veta vad en björn menar när den ställer sig på baknenen?
Morgon, försover mig. Frukost blir att bestå av ett glas apelsin Juice och tre kex. Detta är lika med en toppenstart på dagen. Slänger mig på cyklen och inser att luften i bakdäcket har börjat sina, och hjulet har alldeles för lite luft för att det egentligen ska gå att cykla. Jag struntar in det, och trampar iväg ändå. Känner att min ryggsäck väger bly med mina simkläder, och skolböcker. Skolan var tråkig idag, och jag vill bara ha loooov och vara ledig och slippa plugga. Men, jobbet förgylde min dag idag, genom att alla simskolebarn var jätteduktiga och simmade så bra. *stolt simtränare*
Och så har jag faktiskt varait duktig idag också och skrivit klart min fysikdiagnos och läst om etologi. Nu ska jag vara mindre duktig och gå och sova. Mina halsmandlar gör ont, och jag fryser.
