Hade mensvärk igår, hela natten. Det är verkligen Guds straff till kvinnan.  Det kändes som om att någon satt och stack en kniv genom mig. Drog den genom min kropp. En brutal smärta som inte går att beskriva. Jag trodde att jag skulle dö, men jag har värdens mest underbara pojkvän som sov med mig hela natten, strök mig över ryggen och höll mig i handen och lät mig trycka över min smärta till honom. Han höll mig nära och sa att jag fixar de, att de blir bra.  Han är alltid så underbar.  Jag vet inte om jag säger det tillräckligt ofta till honom, men han är underbarast i världen, och jag älskar honom så otroligt mycket. Det är som om att han känner mig bättre än jag gör själv.  Den 25 januari firar vi ett år tillsmammans, det är helt otroligt. Och jag älskar honom bara mer och mer för varje dag som går.

Det är januari igen. Dags att ta tag och skärpa till mig det här året. Jag ska verkligen träna ordentligt och se över va jag egentligen äter. Jag ska försöka sluta med godis, chips och definitivt sluta dricka läsk. Jag har ingen aning om vad det är för dag idag, men jag bryr mig inte så mycket. Jag vet att det är andra januari och det räcker.

Jag ska på bio med min fina plupp idag, det ska bli riktigt mysigt. Vi och hans mamma ska gå och stänga in oss i en biosalong med massor av andra människor och sitta och glo på berättelsen om Pi.