Du har alltid dåligt samvete för att du inte hinner med båda barnen. Att den ena får för lite uppmärksamhet när den andra ammas tex. 

Du har dåligt samvete för att vardagsrutinerns tar så mycket tid. Lillebarnet hänger på din arm när du plockar in matvarorna i kylen, samtidig som du försöker muta i storebarnet en banan för att hon ska orka hålla humöret uppe tills middagen.

Det är lyx att få gå på toaletten helt själv, exakt hur länge du vill utan att någon kommer och rycker i handtaget. 

Det här med att duscha ifred, byta trosskydd utan sällskap etc, det händer inte längre. Alltid sällskap på toaletten. 

Du har två små underbara gosungar att krama och pussa på. Och dom älskar dig villkorslöst. 

Hjärtat är alltid på helspänn och alltid lite orolig att det ska hända någon av dem någonting. 

Mammalivet