Glädje, tårar, ilska och skratt. Tjafs, massor av tjafs. Otroligt mycket kärlek. Idag är det två år sedan jag blev tillsammans med min underbara pojkvän. Ja, två år är lång tid. Vi har hunnit med massor av grejor och gått igenom en del. Han har överlevt två år med mina humörsvängningar, och jag har stått ut två år med hans snarkande.
Det har varit en del ups and downs, men vad vore ett förhållande utan det? Jag älskar honom, och om han nu har stått ut med mig i 730 dagar så kan han säkert stå ut med mig ett tag till (får jag hoppas). För ja, kärlek är mer än vad man tror, den är försiktigt, skeptisk och obarmhärtigt klarsynt. När man är kär gör man inga illusioner om den man älskar, nej, man älskar det är allt. Man är nära och accepterar varandras skavanker. Det är äkta kärlek det.