Jag vill inte ha svenska nationella prov imorgon, jag vill inte skriva en text under tidspress. Jag vill inte heller ha prov på geometri delen i matteboken imorgon. Dock kanske jag kan något nu, men inte mycket. Jag känner mig bara sämst, jag gör folk ledsna, och mitt humör går upp och ner. Just nu sitter jag och gråter, jag låter tårarna rinna och känner mig världelös. För jag har egentligen ingenting att gråta över. Jag är bara en mes. Punkt slut, konstaterat, jag är en mes. Mitt smink har runnit in i mina ögon, mina linser skaver. Jag har mascara-kladd på kinderna,  och mitt hår är ett enda stort trassel. Fan vad vacker jag är. Nu får det vara slut på det här, jag ska skärpa mig.