Gravid vecka 24 (23+0-23+6)
Som en påse kattskit.
Hej alla! Vecka 23 blev det ingen uppdatering om, för motivation, ork och allt de där har inte funnits. Ellie har varit sjuk och jag har vabbat hur mycket som helst känns det som. Så vecka 23 hände det inte så mycket.
Men vecka 24 då, avslutades igår och jag mår fortfarande som en påse skit till och från. Vet inte vart det kommer från, men illamående kommer då och då och jag känner mig så tung ibland. Har även fått en hals som börjat spöka nu senaste dagarna, så jag kanske bara håller på att bli sjuk och att det äntligen bryter ut.
Bebis i magen mår prima, har sparkmaraton främst på kvällarna. Känns som om att hen försöker sparka ut livmodern till och från men det är ju lite charmigt. Kallar bebis i magen för monstret, så vi får se vad det är för litet monster som kommer ut i januari.
Var hos barnmorskan i veckan, allt såg fint ut. Monstrets hjärtljud lät bra och hade normal frekvens. Jag hade gått upp i vikt till 75kg och blodtryck va bra! Järnvärldet var fortfarande bra trotts att jag dissat mina järntabletter (då jag fortfarande blir så illamående av dem). Så en ok stämpel på mig och bebis i vecka 24.
Annars så har det inte hänt så mycket i veckan. Jag har tränat en del, och är helt förälskad i stakmaskinen på gymmet. Har fått en så bra teknik nu så det känns som om att jag kan staka i 5min/km på tyngsta motståndet utan större ansträngning. Stakade 4km utan problem här om dagen, vilket är kul. Saknar löpningen något enormt dock.
Måendet har som nämnt pendlat en del, typ som en påse kattskit och helt ostoppbar. Berg-och-dalbana med andra ord.
Nu är 60% av denna graviditet avklarad. Börjar längta orimligt mycket till januari.
Veckans magbilder (dock fotade i dagens morgobljus (mörker?))
Och så lite bilder från veckan!
Gravid vecka 22 (21+0-21+6)
Well hello vecka 23! I söndags klampade vi in i vecka 23, men detta inlägg handlar om föregående vecka, dvs vecka 22.
Lycklig. Det är nog så jag har kännt mig hela veckan! Lite trött, javisst, mycket på jobbet och Micke har jobbat långa dagar på skolan, men jag har mått bra. Lite sämre träning denna vecka, men mer lyssnat på kroppen och motionerat i form av promenader. Det har gjort att jag verkligen har kunnat köra på när jag kört på gymmet osv.
Magen växer på, kan dock fortfarande spänna magmusklerna så att det knappt syns att jag är gravid, se gärna bildserien i bildraddan sen! Det är lite coolt. Magen känns även som lägre än när jag bar Ellie, så jag funderar verkligen på om det kanske kan vara en kille denna gång? Vad tror du?
Ellie gör framsteg med orden hela tiden, hon pratar och förklarar och kan en mängd med ord som bara blir fler och fler. Tror även att hon nu börjar förstå att jag har en bebis i magen. Var hos grannarna och deras lilla E i helgen som va, jag fick hålla lilla mini E och Ellie va så duktig! Alltså hon va så mån om att lilla bebisen skulle ha det bra och klappade på henne. Känns som om att Ellie kommer kunna passa in sig i storasysterrollen bra och att hon typ förstår att det är en liten bebis i magen, precis sådär liten som lilla E.
Annars så har jag verkligen inget mer kul att berätta från veckan gällande min graviditet. Jag mår bra helt enkelt. Kroppen känns okej, lite trött i bäckenbotten till och från, men bäckensmärtan har typ försvunnit.
I fredags blev jag 24 år. Micke överraskade mig med en ny tvättmsskin + ny fläkt i badrummet! Jag grinade av lycka! Jag önskade mig bidrag till en ny tvättmaskin av min familj, så nu när jag fick en tvättmsskin kunde de pengarna få gå till en ny elcentral i hallen med en jordfelsbrytare och så ska vi även investera i en ny diskmaskin som faktiskt diskar disken helt rent!
Jag fick tårta av svärmor + annat och blev firad alldeles sådär fantastiskt lagom mycket av fina vänner och familj. Har kommit på att det är väldigt bra att önska sig tårta i födelsedagspresent, för då slipper man baka själv!
Puss! Ses nästa vecka! Förhoppningsvis med uppdatering på "rätt" dag, alltså lördag (eller söndag).
Gravid vecka 21 (20+0-20+6)
53,2% avklarat. I skrivande stund vecka 22 (21+1). Skriver lite om föregående vecka, träning och livet.
Blödningarna från min livmodertapp har avtagit, blödde tisdag och onsdag med färsk blödning på morgonen, men sedan inget mer under dagen. Idag är jag helt "ren" – hallelujah! Glad för det lilla. I samband med blödningarna kände jag en så otrolig trötthet i underlivet, som om att alla muskler där nere skulle vilja falla ut ur fiffin. Nu har det lugnat ner sig. Igår kände jag nästan ingenting. Idag är jag medveten om en, inte tyngdkänsla, men kanske en liten molande trötthetskänsla i musklerna.
Jag har gett upp löpningen för nu. Jag vågar inte riskera de stötarna. Men väl några träningspass + raska promenader har jag skapat ihop.
Veckans träningspass;
Carola CR fitness rumpass – 3 varv, 1. 30 lounge/ben, 2. 20 single leg deadlift/ben, 3. 20 squat, 4. 30 donkey kicks/ben, 5. 15 glute bridges.
Gympass: uppvärmning stakning i stakmaskin 5 min = 1000 m. supraspinatusaktivering i cable, 12x3/sida 1,5 kg. Lutande sidlyft axeldrag i cable 12x3/sida, 4 kg. Sedan cirkel med 3 övningar x 2, 1 cirkel 3 varv sedan byte av cirkel. Cirkel 1: 1. Frivändning med stång 15 kg, 10 st. 2. Axelpress med stång 15 kg 10st, 3. Ensides clean 10st/sida 8kg. Cirkel 2: 1.marklyft 10 st, 30kg, 2. Roddrag med stång 10 st, 30 kg, sidoakivering bål stående med kb 8 kg, 10st/sida. Klart!
Gympass: HIT-pass light version. Cykling till gymmet som uppvärmning. 4 stationer, 4 min/station. 1 min vila mellan stationerna. Station 1: löpintervaller 10 m x 4, 10 st, 8 squats (kb i hö/vä hand 4/4) 8 kg, 8/8 sidoplanka med kick. Station 2: 10 KB-swing 16kg, 10 st roddrag TRX, 8 utfallshopp. Station 3: 10 st Dips på stepbräda, Marklyft med KB 16kg, 10 st, 10 squatjump. Station 4: löpning upp/ned på step 10 st, 4 st burpees med händer på stepbrädan i nedersta läget, 8 hopp upp på step med squat.
Gympass: 4x4 min intervaller i stakmaskinen, 1,5 min vila. Siktade på att staka 800 m/4min, slutlängden på stakningen blev 3321m. AMRP 13 min, 10 utfallshopp, 5 armhävningar med släpp, 5 burpees med hopp över hantel, 5 boll över axel 25kg, 10 roddrag i TRX, 5/5 hantelryck. Jag hann 4 varv+ samtliga övningar fram till roddragen på varv nr 5.
Promenad 5 km med lite lätta korta löpbitar.
Veckan har annars varit bra, lite trött men Ellie har sovit väldigt bra. Veckorna blir lite långa då jag och Ellie är mycket själva för att Micke jobbar långa dagar. Men jag får mycket kvalitetstid med Ellie, vilket jag tackar för. Ellie har även börjat älska förskolan och vill inte gå hem där ifrån. Får nästan muta henne för att få med henne hem när jag hämtar, vilket jag ser som ett gott tecken.
Ellies prat utvecklas mer och mer, nya ord kommer hela tiden och det är riktigt roligt att försöka hålla en konversation med henne nu, för vi förstår varandra.
Annars så är mitt gravidmående oförändrat från förra veckan. Dock lite mer funderingar på vad sjutton vi har gett oss in på? En till liten gullunge, och ingen sömn. Men det blir nog bra. Längtar så mycket, men hinner samtidigt knappt längta för att livet händer nu.
Avslutar med lite bilder från veckan, fina vänner, lek, magen etc. Hörs nästa vecka!
Måndagendenandraseptembertvåtusennitton
Gynmottagning, Kalle Anka gång och cellförändringar
I januari i år gjorde jag mitt allra första cellprov som 23-åring. Man tror ju inte att det ska vara något, men det visade sig att jag hade cellförändringar grad 2 efter en lite noggrannare undersökning på gynmottagning. Jag fick återkontroll om ett år, dvs januari 2020. Jag fortsstte leva mitt liv som vanligt, en cellförändring skulle inte hindra mig.
Jag blev gravid strax därefter utan svårighet och det fungerar det väldigt väldigt bra. Jag har inte upplevt några bekymmer av cellförändringarna fram tills idag. Förstå chocken.
Imorse när jag gick på toaletten så var det helt rött i hela toalettstolen. Trodde att det var en mindre blödning och att det skulle ge med sig. Åker till jobbet men fortsätter blöda, vilket resulterar i att jag ringer Micke som får hämta upp mig. Jag har ringt och kollat med gynmottagningen som tycker att jag ska komma in. Jag är gravid i vecka 21. Skräcken för ett sent missfall kommer krypande. På mottagningen får jag lämna urinprov, de tar blodprov och sen får jag sätta mig ner igen och vänta på en läkare. Blödningarna har då avtagit. När läkaren hämta mig är det inte längre blödningar tack och lov, men oron finns fortfarande kvar. Trodde att jag hade fått ett missfall. Hos läkaren får jag prata och informera om hur graviditeten varit, tidigare graviditet och hälsohistoria. Sedan är det dags för den berömda Kalle Anka-gången när jag får gå utan byxor med enbart tröja och sätta mig i gynstolen. Därefter bli jag ordentligt undersökt, de kontrollerar min livmodertapp, mäter att den är 4,5 cm lång och inga tydliga blödningar. Allt ser bra ut. Därefter gör det vaginalt ultraljud kontrollerar att min moderkaka sitter på plats och inte har släppt från livmoderväggen, mäter avstånd mellan utgång för bebis och moderkaka, vilket är sex centimeter - fullt godkänd placering av moderkakan. Alla undersökningar visar på att bebisen mår fint och även att jag mår bra. Blodtryck 120/60 och inga gulkroppshormon i urinen. Läkaren kan konstatera att det högst troligt är mina cellförändringar som spökar genom att ge mig blödningar från livmodertappen. Är troligt orsakat utav högre fysisk ansträngning som till exempel när jag var ute och sprang igår. Läkaren rekommenderar mig att springa kortare sträckor alternativt löpning i lägre tempo. Men träning är fortsatt ok. Så summa summarum j**** s*** cellförändringar. Den psykiska urladdning var enorm men lyckligtvis mår både jag och bebis i magen bra. Hela familjen mår bra. Inget missfall tack och lov.
Nu taggar vi vecka 21 på riktigt och hoppas att vi slipper fler obehagliga blödningar. Vill dock passa på att tacka vården, Fy fan vad bra den är. Jag ringde, jag fick komma in till gynakuten, de tog mina prover, de kollade med ultraljud och lugnade mig, tack.
Sänder ett tack till livet. Idag är jag lite extra tacksam för allt.
Gravid vecka 20 (19+6)
Halvvägs! 50% bakad bebis.
Veckan har varit bra. Kroppen har hängt med ganska bra och orken är helt okej. Jag och Ellie var själva hemma onsdag em och torsdag morgon. Så det blev nästan en hel dag bara mamma-Ellie tid, det va mysigt. Micke var ute i skogen med sina elever för en "kick-off" inför nya terminen.
I torsdags körde jag ett HIT-pass på friskis, vilket både kändes och gick toppenbra! Passet va enligt följande:
Uppvärmning med jogg och diverse övningar.
Pass: 4 x 4 min, 4 olika stationer, 1 min vila mellan stationerna.
Station 1: 7 boxhopp, 7, 20 m "farmers walk" fast hållandes i tung boll i famnen (25kg), 8 armhävningar.
Station 2: 4 ruscher a 20m st, 4+4 ensides clean med KB, 8 sidoplanka med kick
Station 3: 4 Toes to bar i ringar (denna bytte jag ut mot 10 goodmornings med stång), 8 höga grodhopp på tjockmatta, 10 roddrad i TRX.
Station 4: 8 marklyft med stång (50kg), 10 squats med KB, 7 "snurrplanka"
Final 4 min: 1 min burpees, 3 min "going up, going down" magövning efter musik (här körde jag en mermagvänlig gravidvariant, men ack så jobbig)
Något att prova om man vill flåsa ordentligt, lite sådär "känna att man lever" - pass.
Så idag lördag har jag storstädat, Ellie har haft tandsprickningsfeber och haft en ganska jobbig dag. Huset blev fint, så imorgon har jag bara moppning, tvätt och veckohandling kvar att göra på veckans "tråklista". Håller tummarna för att Ellies feber ska ge med sig till morgondagen och att hon orkar lite mera.
För övrigt i gravidstatus så verkar min vikt stadigt vara kvar på 72kg, har inte upptäckt några nya bristningar än även om brösten känns som om att de ska sprängas till och från. Det snurrar runt i magen och jag väntar med spänning på sparkar som man kan känna utifrån också. Det blir liksom lite mer verkligt då när man kan känna och se att det är någon inne i magen även utifrån, om du förstår vad jag menar.
I veckan har jag även hunnit arga upp mig över lite "nya" studier som försöker tuta i föräldrar att typ alla grejer till barn är superfarliga. Tex ska barn inte sitta i babysitter, vagn med ergonomisk sittdel, bärsele etc. Container baby syndrom kallar dom det. Givetvis finns det en del forskning bakom men de generaliserar sååå mycket och drar alla över en kam. Så nog om det nu, måste nog skriva ett eget inlägg om detta CBS, för att det irriterar mig så mycket. Fortsättning kommer med andra ord, när tid och ork finns.
Försöker för övrigt lära Ellie att det är en bebis i mammas mage, det går sådär. Idag sa jag att "Ellie, vet du, det är en bebis som växer i mammas mage, du ska bli storasyster snart" varpå hon svarar "bajs". Jag frågar då om hon tror att det är bajs inne i mammas mage och hon svarar "bajs" och klappar på min mage. Så ja, enligt Ellie har jag en stor bajskorv och inte en bebis i magen. Får ta och jobba vidare på det där med bebis i magen helt enkelt.
Tack och bock för denna vecka. Nu är det bara 140 dagar kvar tills vi förhoppningsvis får träffa den lilla krabaten inne i magen.
Gravid vecka 19 (18+6)
Gravidkåthet och annat.
Hej på er! Kände att det kanske var dags att dra igång en sådan här vecka för vecka igen med magbilder och måendeuppdates såhär i vecka 19. Gjorde det när jag var gravid med Ellie ju, och det är ju riktigt roligt att ha kvar såhär i efterhand.
Jag gör väl ett försök nu.
Vecka 19 (18+6)
Måendet är ganska bra. Orken är åter, jag orkar leva mitt vanliga liv och träna. I förrgår sprang jag 5 kilometer utan att behöva stanna. Det går inte fort, nej, men jag kan springa i konstant tempo fortfarande utan smärta. Det är underbart.
Vikuppgången har inte varit så drastisk denna gång, utan nu pendlar jag mellan 71 och 74kg, vägdes in på 71 kg vid första BM besöket, så det verkar inte hända så mycket på viktfronten just nu.
Både på KUB och RUL såg allt bra ut med lilla monstret i magen. Känner nu även tydliga buffar och snurrar inifrån vilket är underbart.
Magen är inte särskilt stor än, utan syns lite om jag har tighta kläder på mig. Brösten har vuxit sig till meloner och är konstant ömma. Storleken har jag inget emot, men jag tycker att de kan sluta ömma lite nu. Jag ska liksom inte ha bebis för ens
i januari, så de kan ta det lite lugnt på växtfronten, de behöver ju inte bli supermegadunderstora redan nu?
För övrigt har jag inte ens hunnit reagera över att vi har gjort halva graviditeten nästa vecka. Livet rullar på i superfart och Ellie tar upp så mycket av min tanketid så jag tar mig knappt tiden att tänka över min graviditet. Jag blir mest frustrerad
när orken inte räcker. Men då får jag komma ihåg att säga till mig själv "hallå, du gör faktiskt ett barn medan ditt liv fortfarande rullar i 180 det är ok att inte orka ibland". Jag har som vanligt lite svårt att acceptera att jag inte ska klättra
på ladutaket, eller att jag har bäckensmärta. Men jag njuter samtidigt mer av denna graviditet än vad jag gjorde när jag var gravid med Ellie.
Så, nu är det så sent att jag borde ha sovit för 10 min sedan, har natten + morgonen imorgon med Ellie. Avslutar veckans gravidsnack med lite kassa mobilbilder på magen + fina bilder från RUL. Ska försöka ta mer bilder med systemkameran. Men lovar
inget.
Så även en liten fundering, huuuur kan jag vara så kåt hela tiden? Alltså måste bara dela med mig av att denna graviditet har genererat en mängd bra sex so far. Får se hur länge denna underbara hormontopp håller i sig? Får väl passa på att njuta,
med två barn blir det väl liiiite mindre tid till spontansex skulle jag tro?
Puss
Måndagendennittondeaugustitvåtusennitton
Mörbultad från topp till tå. Måndag.
Föregående vecka var det inskolning för Ellie på förskolan. 3 intensiva dagar och Ellie var så duktig. 1,5 dag var jag med. Eftermiddagen dag 2 var hon själv med fröknarna, vaknade efter sovningen och nyste hos fröken A. Saknade inte mig alls vad det
verkade som. I fredags så lämnade jag in Ellie vid 09. Kl 09.15 sa jag "Hejdå Ellie, nu går mamma, jag hämtar dig i eftermiddag." Ellie kollar på mig och säger "Ja" och fortsätter att leka. Jag säger "Hejdå" och Ellie vinkar till mig. Sen står hon
i vinkfönstret, hur glad som helst och vinkar till mig när jag cyklade där ifrån. Behöver jag säga att jag verkligen fulgrät på cykeln därifrån. Tårarna bara sprutade för att min lilla stora tjej var så duktigt. Alltså all stolthet fick inte plats
i hjärtat. Ringde Micke och fulgrät och han bara skrattade och sa att han hade varit säker på att det skulle gå bra. Så nu är min lilla stora tjej inskolad och gör första riktiga dagen på föris idag. Micke lämnar, jag hämtar. Längtar redan efter att
klockan ska bli två så att jag får åka och hämta henne.
För övrigt har det inte hänt så mycket i våra liv. Jag var på RUL med monstret i magen. Allt såg fint ut och vi är beräknade förlossning 18 januari 2020. Vecka 19 idag och det känns som om att jag inte ens hunnit stanna upp och reflektera över att jag
är gravid. Magen är fortfarande näst intill obefintlig men jag känner buffar inifrån. Har stått stilla i v.19 i typ 100 år känns det då vi fått flyttat BF-datum flera gånger. Men nu är tidräkningen korrekt enligt mätningar, så det är bara att vänta
och se. Känns dock som om att den lilla filuren kommer komma tidigare än 18:e, men vad vet jag. Efter nästa vecka passerar vi halvvägs in i denna graviditet, känns lite sjukt. Tiden går så fort.
Passade på att träna på gymmet i fredags då Ellie var på förskolan. Tränade mest för att distrahera tankarna. Körde ett ben + ryggpass. Gött att fortfarande kunna lyfta 70 kg i marklyft utan problem samt squata 60 kg. Träningsvärk på riktigt efter det.
Toppar sedan träningshelgen med ett benpass med Limpan, som avslutas med intervaller på avstäng löpband, så att man själv måste driva bandet runt. Fy. Ordet jag söker är TRÄNINGSVÄRK.
Har även passat på att måla om lilla toaletten, städat, tvättat och klippt granhäcken. Kan medge att jag känner mig mör i kroppen efter träning, passa och leka med Ellie och typ aldrig pausa på dagen.
Granhäcksjäveln är dock inte klar än, har ca 20 meter kvar att klippa på utsidan. Och så måste jag kratta upp allt granris på utsidan och lägga det på högen som ska bli höstbrasa. Men skam den som ger sig, tänkte försöka mig på att göra klart ikväll.
Till lite gravidkrämpor då. Jo, visst har jag några. Jag mådde denna gång illa från ca v.2 till v.17. Fantastiskt. Mår fortfarande lite illa ibland då jag äter mat. Monstret i magen ligger så att hen trycker lite mer ned mot min urinblåsa och samtidigt
liksom trycker upp mot min magsäck. Så jag har väldigt dåligt med aptit. Är inte särskilt sugen på kött, pizza kan jag bli sugen på ibland. Äter gärna morötter. Ja. Så är jag. Noll frukostaptit, lunch går bättre.
Jag har en låsning i höger SI-led som varit där sedan jag var gravid med Ellie. Var hos kiropraktor för att få den uttryckt, men han lyckades inte. Det vart ju bättre så har inte tänkt så mycket på den, för ens nu. Oj, jag kan säga att denna låsning känns
nu. Liksom ilande smärta. Tror verkligen inte att det är foglossning då jag kan punktplacera i SI-leden vart smärtan sitter. Har även lyckats mobilisera lite själv för att minska smärtan (lyckades knaka loss en del). Men det ilar något djälvulskt
i vid vissa rörelser.
Håller tummarna för att dett är högts övergående och att jag ska kunna röra mig och jobba normalt tills den 16/12, då jag tänkt att gå hem på graviditetspenning.
Lite mer om Ellies utveckling. Ellie pratar massor nu! Hon härmar ord och det kommer mer och mer för varje dag. Gurka, kom, tält, bubblor, tvätta, torka, tack tack, tutu (napp). Hon vet vad saker är, kan hämta saker. Har lärt sig att gå in till mig och
Micke på natten om hon vaknar istället för att skrika. Sover dock sällan en hel natt i sin säng nu mera, men nattningarna fungerar bra. Snittsovning i egen säng nu mer är 19-03 -Och det är bra nätter. Vi har även en tältsäng inställd i hennes rum
nu mer så att jag eller Micke kan sova där om hon vaknar tidigt på kvällen och inte vill sova själv. Men över lag fungerar livet bra. Känner av lite dåliga sömnnätter och mycket fysiskt arbetet och psykisk påfrestning. Men nu är det vanlig vardag
igen och rutinerna verkar rulla igång bra.
Tack för mig för denna gång, så hörs vi när andan faller på igen.
Onsdagendentjugofjärdejulitvåtusennitton
Gravidillamående, 30 grader ute = toppendag. Har huvudvärk och känner att kroppen är lite sliten. Är i vecka 16 men gravidillamåendet vill verkligen inte släppa sitt grepp om mig.
Magen växer sagta men säkert och jag längtar så till runtinultraljudet den 14 augusti. Just nu är det lite kämpigt med orken och energin. Jag vill så mycket mer och ha mer energi till Ellie, men kroppen sätter lite stopp.
Hur är det med dig idag förresten? Mår du bra? Jag hoppsa att du har en bättre dag än vad jag har.
På jobbet lunkar tiden på. Lite långsegt och jag täcker boenden för de som har semester. Många ärenden och liten kontinuitet. Hemma leker Ellie med Micke och dom verkar ha väldigt bra dagar. Ellie börjar förskolan den 14 augusti och jag tror att hon kommer
trivas som fisken i vattnet. Hon har verkligen utvecklats så mycket de senaste veckorna. Hon har börjat prata och säger: mamma, pappa, klocka, gunga, gurka, där, nej, ja, tack. Hon kan härma hur tuppen och hönorna låter och kan mjaua som en katt.
Hon pysslar och domar coh börjar vara så stor. Min lilla stora tjej. Älskar henne så. Hon kan ta instruktioner, förstår vad man menar, hämtar saker man ber om. Det är som en helt ny värld har öppnat sig.
Min semester var bra, mycket jobb för Micke på ladutaket, mycket egentid för mig och Ellie. En av höjdpunkterna på hela semestern var när vi va på Aqua Nova och badade med Linn och Ebba. Gud va de röjde i vattnet. Helt orädda små prinsessor som älskar
att bada. Fina minnen blev det den här sommaren också. Kan det inte få vara sommarsemester jämt?
Tjafs mellan mig och Micke blev det givetvis, tro inte att vi aldrig bråkar, men det blev bra tillslut det också.
Dentrettiondejunitvåtusennitton
Så! Nu är nyheten släppt på Instagram också. Vi ska bli 4 i januari! Vi va och gjorde KUB-test i torsdags och allt såg bra ut. En livlig liten krabat är det i min mage som sparkar och lever runt. Så skönt att se, har varit lite nojig att allt inte skulle
vara bra, men de va det.
Nu är det bara att längta ihjäl mig i ca 6 månader till. Sen är lillasyster eller lillebror här.
Ellie är lyckligt ovetande, och förstår än inte begreppet "bebis i mammas mage". Vi jobbar på det.
För övrigt så har det inte hänt så supermycket hos oss. Micke har äntligen byggt mig en altan på baksidan. Ca hälften så stor som den ska vara, men en altan! Helt underbart! Perfekt tills vi har tid och framförallt råd att lägga pengar på en "riktig"
altan.
Vi ska även börja med att lägga om ladutaket och byta till plåt. Micke börjar nästa vecka, så jag anser vår semester som slut. Nu jobbar han och jag och Ellie får sköta marktjänsten här hemma. Städa, tvätta, laga mat och roa oss på så vis.
Tisdagendenartondejunitvåtusennitton
Semester å härliga semester!
Semesterveckorna tickar på, solen skiner faktiskt och det är varmt!
Jag och Ellie spenderar dagarna i solen, äter glass och hänger i lekparker.
Fick besök av grannarna här om dagen, en kvällssnackis på vår veranda, färska jordgubbar och vispad grädde. Kommentaren " men oj! Titta så högt solen står över granhäcken fast klockan är nio" faller och vi konstaterar att nu är vi väl ändå gamla?
Dom väntar bebis i juli, och jag måste ju erkänna att jag längtar en gnutta jag med, för att få bebisgosa lite.
Ellie har blivit så stor på sistone. Hon tar kommandon, hämtar grejor, pysslar, fixar, donar. Hon är helt underbar! Men alltså hallå, vart tog min lilla bebis vägen? Ellie kan ju allt och lite till som små barn ska kunna.
Avslutar med bilden på alla kollegor från vår friskvård. Vi är ett bra gäng alltså!
Tisdagendenfjärdejunitvåtusennitton
En summering av månaden som varit i bilder.
Maj va en bra månad! Ser nu fram emot juni med mycket skoj framför oss. Jag har semester och har en hemlis att berätta för er!
Onsdagendentjugoniondemajtvåtusennitton
Blåst, regn och solsken.
Havregrynsgröt och kaffe till frulle på jobbet. Läsa journal. Det riktigt viner i fönstren när vinden tar i.
Imorgon är det röd dag. Längtar. Ledigt.
Har lite ont i kroppen, kanske från måndagens mil-lopp, blodomloppet. Knatade mig runt på 56:30. Så jag ska vara nöjd.
Puss.
Fredagendentjugofjärdemajtvåtusennitton
FREDAG!
Tung vecka. Nu ser jag verkligen fram emot helg! Nästa vecka är fullspikad från morgon till sen eftermiddag. Så jag känner verkligen att jag behöver ladda batterierna i helgen.
På lördag ska vi träffa Linn, Andres och Ebba. Jag och Linn ska springa med pluttisarna i vagn och så ska Anders och Micke fixa badrum.
På söndag ska Micke kolla hockey, så jag och Ellie blir nog själv hemma en stund, vilket ska bli skönt!
På söndag kväll blir det nog dejt med symaskinen och sömnad av årets midsommarklänning.
Har något kul att berätta för er lite längre fram. Jag får inte säga något nu, men snart. Jag lovar det blir kul.
Fredagendensjuttondemajtvåtusennitton
Fredag.
Tack. Gode. Gud. För. Fredag.
Ellie har varit vaken inatt, jag har varit vaken inatt, det är fullmåne. Jag snörvlar och hostar pga detta hemska björkpollen. Ögonen rinner och kliar.
Jag är dödstrött.
Håller mig flytande och firar 17 maj på jobbet. Tack för fina kollegor som är norska och fixar fika på deras nationaldag.
Puss
Tisdagendenfjortondemajtvåtusennitton
Tisdag. Måndag för mig.
Lite lätt separationsångest från Ellie imorse. Igår hade vi en sådan underbar dag bara hon och jag, så idag var det extra motigt att åka till jobbet. Men, nu sparkar jag igång en ny jobbvecka. Snart fredag och helg.
Har planerat in friskvårdstimme i veckan och ser fram emot trädgårdsfix på kvällarna när Ellie har somnat.
Och något annat kul som jag fått reda på igår är att jag ska få bli friskisledare! Och jag ska leda cirkelfys. Så otroligt taggad!
Onsdagendenåttondemajtvåtusennitton
Hjärnspöken, ångest och demoner
Ångesten är maximal. Försöker att alltid tänka bort, ta ett steg över. Men ibland går det inte.
Jag har tidigare haft väldiga problem både med mat och träning, lite för lite av det förstnämnda och för mycket av det sistnämnda. Sen dess har jag dock gjort en herrejävlars resa, som gjort mig otroligt trygg i mig själv, men ändå smyger sig hjärnspökena
in då och då. Som idag tillexempel.
Idag har jag cyklat till och från jobbet 15km. Jag har på jobbet varit på utprovning av cykel med brukare, provat ut rollator, gångtränat, genomfört träningsprogram tillsammans med två boende (helkroppspass), gått 10456 steg. Jag har tränat på Friskis
1,5 timme (uttagning till friskisledare). Och ändå sitterjag här i soffan och har ångest över att det känns som om att jag inte har rört mig tillräckligt idag. Jag har rent ut sagt ångest. Så sjukt.
Jag väger 70 kg, jag är 172cm lång. Jag har burit ett barn.
Jag kan frivända 50kg, squata ca 70 kg, marklyftar 85 kg(5 reps i följd), kan göra 3 chins utan assistans. Jag kan springa 1 mil under 60 min. Jag har sprungit ett halvmaraton. Jag orkar så otroligt mycket. Jag funkar. Och ändå är jag inte nöjd???
Kan dessa sjuka hjärnspöken bara ta och ge sig?
Så sjuk bild av mig själv. Jag kan kolla mig själv i spegel och uppleva mig själv som tjock.
Nu behöver ni som läser detta inte få panik och tro jag har ortorexi, jag är bara ärlig med mina tankar. Men jag har kontroll. Jag äter bra, har nog aldrig varit så i balans i kroppen egentligen som jag är nu.
Tankar är bara tankar. Hjärnspöken, demoner och annat djävulskap.
Och egentligen, vad gör några extra kilo? Vad gör lite lös hud på magen?
Träning är det absolut roligaste jag vet att göra. Det ger mig liv, energi och motivation.
Ångesten kommer nog alltid komma och gå, vissa perioder bättre. Men den stora skillnaden jämfört då och nu är att jag nu kan hantera tankarna, ångesten. Det är okej att känna.
Jag behöver inte ut och springa för att jag känner ångest. Jag kan gå ut på trappen och andas några andetag, sen är det bra.
Jag tror att jag ofta glömmer att hylla min kropp. Jag analyserar sönder bilder.
Men nu så.
Tack kroppen för idag och för att du funkar! Du är bäst!
Mer kroppshyllning åt folket tack.
Puss och kram
Denförstamajtvåtusennitton
Inget inlägg från april. Det svider lite, men bloggningen ligger så långt ner på priolistan. Tråkigt men sant.
Våren kom som en stormvind och allt har blir grönt. Jag är ledig nu, denna vecka och vi har verkligen passat på att fixa med trädgården. Rensat och donat, målat och pysslat. Det tar sig, men vilken tid det tar!
Ellie har börjat att gå, så nu är det inte en lugn stund här hemma. Det går i ett och det är så kul! Hon har verkligen börjat visa sin personlighet så mycket.
Ellie har börjat sova hela nätterna igenom och äter bättre på dagarna.
Så livet som mamma är fantastiskt just nu.
På jobbet är det fullt upp. Skönt är det att jobba 80% men jag ser faktiskt ännu mer fram emot att gå ner till 75% från och med mitten av augusti. Underbart att då jobba 07:30-14:00.
Ellie har fått förskoleplats från och med början av augusti. Och vi är sååå nöjda med platsen vi fick. Det kunde inte bli bättre.
Märta har fått kattungar, 5 stycken!
Månadens bildbomb kommer här! Förbered er på massor av bilder på Ellie för det är tydligen nästan det enda som fyller minkamerarulle nu förtiden.
Lördagendentrettiondemarstvåtusennitton
Denna månaden alltså. Det har gått i ett! Orken, tiden och lusten till att blogga har liksom inte funnits där. Men nu så!
Mars månad bjöd på snö, regn, isvindar, motvind och en heddundrans massa jobb! Micke fyllde 33 år och Ellie har fyllt 1 år! Tänk att min lilla tjej redan är 1!
Ellie blev firad med tårta och vi hade öppet hus! På hennes födelsedag fick hon äta kanelbulle till frukost.
Nu smälter snön med ilfart, lera överallt och Ellie har tagit sina allra första steg utan stöd!
Ute övar vi på att gå med skor och hönsen är väldigt intressanta.
Fredagendenförstafebruaritvåtusennitton
Smaken av torsdag på tungan. Det är 14 minusgrader ute. Jag får som vanligt springa till bussen. Om jag ska gå så tar det ca 13 min att gå hemmifrån mig till busshållplatsen, bussen går 06.43. Då kan jag inte gå kl 06.35, jag kommer liksom inte hinna
då. Men varje morgon står jag där ap-stressad och slänger mig ut på byvägen och börjar springa 06.35. Kul. Att jag aldrig lär mig.
En annan komisk grej är att jag varje morgon möter en ganska rund kvinna i svart korvig täckjacka. Hon har två små hundar som ALLTID skäller på mig. Varje gång de skäller skriker hon "TYYYYYSSSSSTTT" så högt att jag hoppar till. Och så drar hon i kopplen
till de två små råttorna. Hon har inte heller någon reflex eller reflexväst på sig vilket gör att jag alltid ser henne så sent när jag kommer flåsande mot bussen. Kaos uppstår nästan jämt med koppel, bjäbbiga hundar och jag som nästan får hoppa ut
i snövallen. Längtar efter att snön ska smälta undan så att jag kan börja cykla till jobbet.
En konstant trötthet. Jag tror inte att det spelar någon roll hur mycket jag sover, jag är fortfarande trött. I en vecka nu har jag haft små rycklingar i höger ögonlock. Tror verkligen att det beror på någon form av sömnbrist även fast jag nu får sova
på nätterna för att Micke går upp om Ellie vaknar. Det kanske är någon form av retroaktiv sömbrist? Den liksom hänger kvar eftersom jag sovit så extremt dåöigt sedan Ellie föddes.Och i och med det kanske jag kommer känna mig utvilad någon
gång 2037 om jag har tur.
En liten fundering. Klassas man som tant om man är extremt taggad på att åka på Sy- och hantverksfestivalen i stockholm 15 februari? Jag bara undrar.
Hur är livet i allmänhet då? Jo det är fint tackar som frågar. Jag jobbar tisdag-fredag, 07.15-15.45. Ellie är supergosig när jag kommer hem och ger mig en massa kramar. Micke trivs med pappa-ledigheten och Ellie är glad som en lax. Ellie rumphasar sig
fram och kan resa sig mot saker om hon vill. Hon älskar att gå runt och hålla i mina händer och banka på alla saker hon kommer åt. Hon är 10 månader, 79cm lång och väger ca 9,5 kg. Hon äter mat, men älskar verkligen kvarg. Vi håller på att fasa ut
vällingen på dagen, och hon har nu bara 2 sovstunder per dag. Hon går och lägger sig ca 18.30 och vaknar mellan 05.40 och 06.30 (givetvis med två uppvak där emellan, men ändå). Livet är så rackarns bra. Jag känner mig så bortskämd. Det är verkligen
inte alla som har en sådan tur med livet.
Jag har även börjat planera Ellies 1 års kalas. Hur sjukt är det inte att Ellie blir 1 år om ca 2 månader??? Jag har så svårt att greppa det. Tiden har verkligen rasat iväg de senaste månaderna. Jag vill liksom bromsa tiden lite. Men jag börjar även bli
lite bebissugen igen. Kanske dags att göra en till liten bebis snart? Väntetiden innan man får bebisgosa är ju som känt ca 9 månader. Hur underbart med två så juveler??? Vi får väl se vad som händer, jag är ju redan så lyckligt lottad med Ellie, så
jag förutsätter inte att ska kunna få en till lite underbaring.
Fredag!
Fredagspeppen! Sminkade mig till och med imorse. Ellie sov fortfarande vid 06:30 när jag gick till bussen. Jag har blivit superbra på att vara ninja på morgonen då jag passerar Ellies dörr. Jag får liksom ta pyttesteg för att golvet inte ska
knarra, och sen i trappen får jag sådär vikta i knäna och fördela tyngden på olika ställen på trappstegen för att den inte ska knarra. Inte så supersmidigt när jag tydligen hade sovit mig igenom mitt första alarm och egentligen har lite bråttom.
Mötte hundkvinnan idag också. Idag såg hon mig på långt håll och hann samla ihop sina små hundar. Dom skällde som vanligt helt hysteriskt medan hon böjde sig ner och sa "sluta skälla" "Maggan var tyst!" Alltså ursäkta, men vem döper sin hund
till Maggan? Jag bara undrar. Börjar nästan bli lite pinsamt för varje morgon hälsar jag på kvinnan med ett "godmorgon" men har hittills aldrig fått något svar. Jag kanske bara ska sluta hälsa? Eller?
I vilket fall som helst så är jag fredagspeppad! Jag kunde gå till bussen idag, slapp springa. Vilket var väldigt skönt eftersom jag är lite stel i benen efter gårdagens frisvårdstimmelöp hem från jobbet. För övrigt är det typ en av veckans höjdpunkter!
Att få snöra på sig springskorna 1 timme innan avslutat arbetstid och springa hem en gång i veckan. Lyx!
Men åter till fredagen. Taggar eventuellt fredagsfika och nu hägrar min görttallrik som jag gör på morgonen.
Ha en mysig dag
Mvh en kollektivtrafiksåkare. (Detta kanske innebär att denna blogg kommer uppdateras mera? Lovar inget men kanske, tid finns ju när jag sitter och glor såhär på bussen)
Fredagendenelftejanuaritvåtusennitton
Nytt år, nya rutiner. Ett jobb att gå till tisdag-fredag (ledig måndag). Fulla arbetsdagar, nya tider med Ellie.
Mindre sömn, mer snö. Kollektivtrafik till jobbet. Transportlöpning hem 2 ggr/vecka a’ 7.5 km. Gym lördag,söndag och måndag.
Nya hönor, isgata på hela tomten och råttfärgat hår.
Lugn lunch, matlådor. Sol i hjärtar. Glädje. Mer energi. Januari har startat bra.
Som sedvanligt lite bilder från den gångna månaden!
