Söndagendenåttondeapriltvåtusenarton
Söndag.
Huset ligger lugnt och stilla. Lilltjejen sover lugnt i bärsjalen på min mage. Micke har ännu inte vaknat. Han var upp och tog alla bajsblöjor i natt, så att jag slapp att gå upp ur sängen. Jag behövde bara vakna för att amma lillplutten.
Tänkt att det redan är söndag igen. Tiden rinner på så ofatbart fort. Det känns som om att jag och Micke nyss åkte in till förlossningen, men ändå så känns det som att pyret har varit hos oss i en evighet. Jag kikade i kalendern i veckan och såg att om jag hade gått över tiden så hade jag haft mitt sista barnorskebesök i torsdags och antagligen så skulle jag ha blivit igångsatt idag. Tänk att jag egentligen forfarande skulle kunnat vara gravid. Hur konstigt?
Jag är så glad att pyret bestämde sig för att komma lite tidigare än beräknat. Otippat men å så väkommet. Jag kan ju inte påstå att jag saknar gravidkroppen direkt. Men såhär i efterhand när jag kollar på bilder, så tycker jag faktiskt att jag hade en ganska så fin gravidkropp. Och jag var ju inte så enormt stor, trotts att jag kände mig som ett hus där och då.
Min kropp repar sig faktiskt förvånansvärt bra tycker jag. Igår körde jag mitt första träningspass efter förlossningen. Bara vanlig hemmaträning. Inga hopp eller stor ansträngning på magmuskulaturen. Men väl lite benböj, fokus på rumpa och ländrygg. Lätt aktivering av bålen samt knipövingar. Det var en alldeles lagomt jobbig start, men ÅÅÅ SÅ KUL DET ÄR ATT TRÄNA! Det ger en sådan kick. Jag tycker att det är viktigt att jag försöker att komma igång med träningen så snabbt som möjligt. Dels för att jag mår bra av det, men även för att pyret ska bäras hela tiden på dagarn. Hon accepterar att vara i vagnen när den rullar och accepterar att ligga/sitta själv i max 10 min, men sen ska hon bäras. Vi bär och vi bär och vi bär. Jag är superglad att hon accepterar bärsjal och bärsele för att då har jag i alla fall en chans att göra något med båda händerna även på dagtid. Men jag känner hur axlar och bröstrygg börjar känna av allt bärande. Så jag längtar efter att jag kan börja träna med vikter så att jag kan aktivera ryggens muskler ordentligt. Men jag ska hålla mig till rekomendationerna och inte lyfta tungt innan det gått 6 veckor PP (det finns ju rekomendationer av en anledning).
Jag har fått många frågor om hur min fiffi repar sig efter att tyckt ut lilla pyret med 34cm omkrets på huvudet, så jag tar och berättat här också. Min fiffi repar sig bra. De största "skadorna" skedde invändigt så de märker jag inte av i dagsläget, de läker fint. Utvändigt fick jag ett ca 2 cm klipp på vänster sida, inte värre än att det skulle vara ett klipp som barnmorskan gjort. Det läker fint det med. 2 av 3 stygn har släppt vilket betyder att det har nästan läkt ihop helt. Stygnen släpper ju av sig själva när det har läkt, vilket är otroligt skönt. Jag kan aktvera muskulaturen, så knipfunktionen fugerar bra. Än så länge inga ofrivilliga urinlekage.
Jag har även fått en massa frågor om amning. Jag helammar och det fungerar hur bra som helst. Mina boobs verkar klara av uppgiften galant. Hittilis har jag klarat mig utan mjölkstockning och mina bröstvårtor har klarat sig utan sår (håller tummarna att det fortsätter att vara så). Pyret går upp i vikt så det verkar som om att mina bröst producerar tillräckligt med mjölk. Mitt högra bröst tokproducerar mjölk, och mitt västra producerar nog normal mängd mjölk. Jag ser ut som om att jag har skaffat silikoninplantat och gått upp typ 3 kupstorlekar.
1 basjböja och 2 amningspauser senare.
Så för att prata vidare om amning och bröst. Jag ska bröllop i slutet av maj. Klädkoden är ingen speciell men man ska vara uppklädd. Jag letar då efter en klänning som är fin (lagomt uppklädd för ett bröllop) som går att amma i. Jag vill ha en klännig som visar att jag har lite midja och att den går nedtill knäna ungefär.
Har letat som en galning men hittar inget som jag tror kan passa. Så någon som har ett förslag på en klänning? Jag tar tacksamt emot alla förslag!
Kommentarer
Trackback