Timmen är sen. Jag lyssnar på Katy Perry. Har målat fransk manikyr på mina lagar, och känner att jag är trött. Jag saknar min älskling.

Har kommit fram till att jag har haft en bra jul, och att livet inte alltid är så jävligt. Eller så kanske det är det.  Jag vet inte. Jag har en familj som älskar mig, och en underbar pojkvän. Jag har vänner som bryr sig om mig, och jag kommer aldrig behöva stå ensam när vinden blåser.  Så jag ska inte klaga. Klockan är halv fyra på morgonen, och jag har inte ens reflekterat över att tiden bara flugit iväg.

Jag vet inte om det är värt att sova, då kommer jag ändå bara vakna till en morgon med en pappa som antagligen inte slutat tänka på ett bråk. En dryg liten hund, som jag trots allt tycker om. Och en hel hög med pigga entusiastiska småsyskon.

Det verkar vara storm ute, och nu låter det som taket ska blåsa av vårt hus. Så jag säger god natt.