Gravid vecka 24 (23+0-23+6)


Som en påse kattskit. 

Hej alla! Vecka 23 blev det ingen uppdatering om, för motivation, ork och allt de där har inte funnits. Ellie har varit sjuk och jag har vabbat hur mycket som helst känns det som. Så vecka 23 hände det inte så mycket. 

Men vecka 24 då, avslutades igår och jag mår fortfarande som en påse skit till och från. Vet inte vart det kommer från, men illamående kommer då och då och jag känner mig så tung ibland. Har även fått en hals som börjat spöka nu senaste dagarna, så jag kanske bara håller på att bli sjuk och att det äntligen bryter ut. 

Bebis i magen mår prima, har sparkmaraton främst på kvällarna. Känns som om att hen försöker sparka ut livmodern till och från men det är ju lite charmigt. Kallar bebis i magen för monstret, så vi får se vad det är för litet monster som kommer ut i januari. 
Var hos barnmorskan i veckan, allt såg fint ut. Monstrets hjärtljud lät bra och hade normal frekvens. Jag hade gått upp i vikt till 75kg och blodtryck va bra! Järnvärldet var fortfarande bra trotts att jag dissat mina järntabletter (då jag fortfarande blir så illamående av dem). Så en ok stämpel på mig och bebis i vecka 24. 

Annars så har det inte hänt så mycket i veckan. Jag har tränat en del, och är helt förälskad i stakmaskinen på gymmet. Har fått en så bra teknik nu så det känns som om att jag kan staka i 5min/km på tyngsta motståndet utan större ansträngning. Stakade 4km utan problem här om dagen, vilket är kul. Saknar löpningen något enormt dock. 

Måendet har som nämnt pendlat en del, typ som en påse kattskit och helt ostoppbar.  Berg-och-dalbana med andra ord. 

Nu är 60% av denna graviditet avklarad. Börjar längta orimligt mycket till januari.

Veckans magbilder (dock fotade i dagens morgobljus (mörker?)) 
 Och så lite bilder från veckan! 





















Gravid vecka 22 (21+0-21+6)

Well hello vecka 23! I söndags klampade vi in i vecka 23, men detta inlägg handlar om föregående vecka, dvs vecka 22.

Lycklig. Det är nog så jag har kännt mig hela veckan! Lite trött, javisst, mycket på jobbet och Micke har jobbat långa dagar på skolan, men jag har mått bra. Lite sämre träning denna vecka, men mer lyssnat på kroppen och motionerat i form av promenader. Det har gjort att jag verkligen har kunnat köra på när jag kört på gymmet osv. 

Magen växer på, kan dock fortfarande spänna magmusklerna så att det knappt syns att jag är gravid, se gärna bildserien i bildraddan sen! Det är lite coolt. Magen känns även som lägre än när jag bar Ellie, så jag funderar verkligen på om det kanske kan vara en kille denna gång? Vad tror du? 

Ellie gör framsteg med orden hela tiden, hon pratar och förklarar och kan en mängd med ord som bara blir fler och fler. Tror även att hon nu börjar förstå att jag har en bebis i magen. Var hos grannarna och deras lilla E i helgen som va, jag fick hålla lilla mini E och Ellie va så duktig! Alltså hon va så mån om att lilla bebisen skulle ha det bra och klappade på henne. Känns som om att Ellie kommer kunna passa in sig i storasysterrollen bra och att hon typ förstår att det är en liten bebis i magen, precis sådär liten som lilla E. 

Annars så har jag verkligen inget mer kul att berätta från veckan gällande min graviditet. Jag mår bra helt enkelt. Kroppen känns okej, lite trött i bäckenbotten till och från, men bäckensmärtan har typ försvunnit. 

I fredags blev jag 24 år. Micke överraskade mig med en ny tvättmsskin + ny fläkt i badrummet! Jag grinade av lycka! Jag önskade mig bidrag till en ny tvättmaskin av min familj, så nu när jag fick en tvättmsskin kunde de pengarna få gå till en ny elcentral i hallen med en jordfelsbrytare och så ska vi även investera i en ny diskmaskin som faktiskt diskar disken helt rent! 
Jag fick tårta av svärmor + annat och blev firad alldeles sådär fantastiskt lagom mycket av fina vänner och familj. Har kommit på att det är väldigt bra att önska sig tårta i födelsedagspresent, för då slipper man baka själv!

Puss! Ses nästa vecka! Förhoppningsvis med uppdatering på "rätt" dag, alltså lördag (eller söndag). 






























Gravid vecka 21 (20+0-20+6)

53,2% avklarat. I skrivande stund vecka 22 (21+1). Skriver lite om föregående vecka, träning och livet.

 

Blödningarna från min livmodertapp har avtagit, blödde tisdag och onsdag med färsk blödning på morgonen, men sedan inget mer under dagen. Idag är jag helt "ren" – hallelujah! Glad för det lilla. I samband med blödningarna kände jag en så otrolig trötthet i underlivet, som om att alla muskler där nere skulle vilja falla ut ur fiffin. Nu har det lugnat ner sig. Igår kände jag nästan ingenting. Idag är jag medveten om en, inte tyngdkänsla, men kanske en liten molande trötthetskänsla i musklerna.


Jag har gett upp löpningen för nu. Jag vågar inte riskera de stötarna. Men väl några träningspass + raska promenader har jag skapat ihop.


Veckans träningspass;

Carola CR fitness rumpass – 3 varv, 1. 30 lounge/ben, 2. 20 single leg deadlift/ben, 3. 20 squat, 4. 30 donkey kicks/ben, 5. 15 glute bridges.


Gympass: uppvärmning stakning i stakmaskin 5 min = 1000 m. supraspinatusaktivering i cable, 12x3/sida 1,5 kg. Lutande sidlyft axeldrag i cable 12x3/sida, 4 kg.  Sedan cirkel med 3 övningar x 2, 1 cirkel 3 varv sedan byte av cirkel. Cirkel 1: 1. Frivändning med stång 15 kg, 10 st. 2. Axelpress med stång 15 kg 10st, 3. Ensides clean 10st/sida 8kg. Cirkel 2: 1.marklyft 10 st, 30kg, 2. Roddrag med stång 10 st, 30 kg,  sidoakivering bål stående med kb 8 kg, 10st/sida. Klart! 


Gympass: HIT-pass light version. Cykling till gymmet som uppvärmning. 4 stationer, 4 min/station. 1 min vila mellan stationerna. Station 1: löpintervaller 10 m x 4, 10 st, 8 squats (kb i hö/vä hand 4/4) 8 kg, 8/8 sidoplanka med kick. Station 2: 10 KB-swing 16kg, 10 st roddrag TRX, 8 utfallshopp. Station 3: 10 st Dips på stepbräda, Marklyft med KB 16kg, 10 st, 10 squatjump. Station 4: löpning upp/ned på step 10 st, 4 st burpees med händer på stepbrädan i nedersta läget, 8 hopp upp på step med squat.


Gympass: 4x4 min intervaller i stakmaskinen, 1,5 min vila. Siktade på att staka 800 m/4min, slutlängden på stakningen blev 3321m.  AMRP 13 min, 10 utfallshopp, 5 armhävningar med släpp, 5 burpees med hopp över hantel, 5 boll över axel 25kg,  10 roddrag i TRX, 5/5 hantelryck.  Jag hann 4 varv+ samtliga övningar fram till roddragen på varv nr 5.


Promenad 5 km med lite lätta korta löpbitar.


Veckan har annars varit bra, lite trött men Ellie har sovit väldigt bra. Veckorna blir lite långa då jag och Ellie är mycket själva för att Micke jobbar långa dagar. Men jag får mycket kvalitetstid med Ellie, vilket jag tackar för. Ellie har även börjat älska förskolan och vill inte gå hem där ifrån. Får nästan muta henne för att få med henne hem när jag hämtar, vilket jag ser som ett gott tecken. 


Ellies prat utvecklas mer och mer, nya ord kommer hela tiden och det är riktigt roligt att försöka hålla en konversation med henne nu, för vi förstår varandra.

 

Annars så är mitt gravidmående oförändrat från förra veckan. Dock lite mer funderingar på vad sjutton vi har gett oss in på? En till liten gullunge, och ingen sömn. Men det blir nog bra. Längtar så mycket, men hinner samtidigt knappt längta för att livet händer nu. 


Avslutar med lite bilder från veckan, fina vänner, lek, magen etc. Hörs nästa vecka! 
















Måndagendenandraseptembertvåtusennitton

Gynmottagning, Kalle Anka gång och cellförändringar

I januari i år gjorde jag mitt allra första cellprov som 23-åring. Man tror ju inte att det ska vara något, men det visade sig att jag hade cellförändringar grad 2 efter en lite noggrannare undersökning på gynmottagning. Jag fick återkontroll om ett år, dvs januari 2020. Jag fortsstte leva mitt liv som vanligt, en cellförändring skulle inte hindra mig. 

Jag blev gravid strax därefter utan svårighet och det fungerar det väldigt väldigt bra. Jag har inte upplevt några bekymmer av cellförändringarna fram tills idag. Förstå chocken. 

Imorse när jag gick på toaletten så var det helt rött i hela toalettstolen. Trodde att det var en mindre blödning och att det skulle ge med sig. Åker till jobbet men fortsätter blöda, vilket resulterar i att jag ringer Micke som får hämta upp mig. Jag har ringt och kollat med gynmottagningen som tycker att jag ska komma in. Jag är gravid i vecka 21. Skräcken för ett sent missfall kommer krypande. På mottagningen får jag lämna urinprov, de tar blodprov och sen får jag sätta mig ner igen och vänta på en läkare. Blödningarna har då avtagit. När läkaren hämta mig är det inte längre blödningar tack och lov, men oron finns fortfarande kvar. Trodde att jag hade fått ett missfall. Hos läkaren får jag prata och informera om hur graviditeten varit, tidigare graviditet och hälsohistoria. Sedan är det dags för den berömda Kalle Anka-gången när jag får gå utan byxor med enbart tröja och sätta mig i gynstolen. Därefter bli jag ordentligt undersökt, de kontrollerar min livmodertapp, mäter att den är 4,5 cm lång och inga tydliga blödningar. Allt ser bra ut. Därefter gör det vaginalt ultraljud kontrollerar att min moderkaka sitter på plats och inte har släppt från livmoderväggen, mäter avstånd mellan utgång för bebis och moderkaka, vilket är sex centimeter - fullt godkänd placering av moderkakan. Alla undersökningar visar på att bebisen mår  fint och även att jag mår bra. Blodtryck 120/60 och inga gulkroppshormon i urinen. Läkaren kan konstatera att det högst troligt är mina cellförändringar som spökar genom att ge mig blödningar från livmodertappen. Är troligt orsakat utav högre fysisk ansträngning som till exempel när jag var ute och sprang igår. Läkaren rekommenderar mig att springa kortare sträckor alternativt löpning i lägre tempo. Men träning är fortsatt ok. Så summa summarum j**** s*** cellförändringar. Den psykiska urladdning var enorm men lyckligtvis mår både jag och bebis i magen bra. Hela familjen mår bra. Inget missfall tack och lov. 

Nu taggar vi vecka 21 på riktigt och hoppas att vi slipper fler obehagliga blödningar. Vill dock passa på att tacka vården, Fy fan vad bra den är. Jag ringde, jag fick komma in till gynakuten, de tog mina prover, de kollade med ultraljud och lugnade mig, tack. 

Sänder ett tack till livet. Idag är jag lite extra tacksam för allt. 





RSS 2.0