Ja, då var det måndag igen. Måndag den 10 september 2012. Det är tre dagar tills jag blir gammal, riktigt gammal, sjutton år närmare bestämt. Jag längtar inte. Det blir 16+1 och det betyder att jag måste börja bestämma mig för vad jag ska bli när jag har gått ut gymnasiet. Det betyder att jag måste fatta jobbiga beslut. Jag kanske ska följa Sofies och Emils råd, jag ska antingen bli psykolog eller hemligagent. Jag tror att jag ska satsa på att bli hemligagent och få gå omkring utklädd i olika förklädnader. Då skulle jag ha ett roligt jobb. Eller så skulle jag kunna bli psykolog och tjata hål i huvudet på folk tills de berättar sina bekymmer för mig bara för att jag ska vara tyst, det kan funka som min plan b. Annars så kan jag nog få jobba på simskolan för resten av mitt liv *jippie*.

 

Nej, nu ska jag sluta klaga och njuta mina sista dagar som liten sextonåring, och verkligen gå omkring och tro att jag är snäll och söt. Jag tror jag ska gå i hängselbyxor, glasögon och randig tröja från polarn&pyret imorgon bara för att få känna mig som ett gulligt förvuxet litet barn. En toppenidé!

 

Just nu har jag:

1.       Panikångest över matten

2.       Stressångest

3.       Åldersnoja

4.       Behov att måla naglarna rosa med ugglor på

5.       Tufsig lugg

 

Jag har för många nagellack och för mycket kläder i garderoben. Jag sitter just nu utan bh, iklädd i bara t-shirt och rosa stringtrosor i min säng. Godnatt min skatt.

 

Jag har världens bästa familj. Jag har ett underbart liv. Jag har ett fantastiskt jobb. Och skolan är inte så hemsk trotts allt, när jag tänker efter. Ibland kan jag önska att jag levde något annat liv, kanske lite mera glamoröst än ett liv där jag jobbar i en simbasäng, cyklar tills skolan och färgar håret med rea-färg från Ica Maxi. Men när jag tänker efter så skulle jag inte vilja byta bort mitt liv för något i värden. När jag får underbara sms från min pojkvän, och när jag får vara med honom då är allt perfekt. När mamma glad i hågen kommer och hämtar mig efter jobbet, då känner jag mig underbart bortskämd, för jag slipepr att cykla hem. När mamma bakar hembakt bröd, och jag får äta godmacka när jag kommer hem från skolan, då är livet bra. Och på jobbet, när jag känner mig som fulast i blommig baddräkt, trassligt hår i backslick och hästsvans, vatten i ögonen och känner att jag har tjocka ben, och det kommer ett simskolebarn och ger mig en kram och säger att det var jättekul på simskolan idag. Då känns allt genast så bra. Eller när en simskolebarnsförälder kommer och säger att jag är duktig, då känner jag att jobbet är inte så tråkigt ändå, jag får så mycket uppskattning och kärlek för det jag gör. Så det är värt varenda minut i simbasängen, allt skrikande och tjatande, allt busande och all energi, det är värt allt. 

 

 

 

Ja, nu har jag klippt av mig min långa snedlugg. Lite drastiskt kanske, men jag gillar det faktiskt. Kände att det var dags för något nytt, var så trött på mitt långa hängande hår utan någon tillstymmelse till frisyr. Längden på mitt hår har jag sparat, det ska bli låååång! Men jag ville ha något nytt och då fick luggen ryka! Puss på livet, nu ska jag gå å ta en dusch. 

 

 

Fotade lite idag medans solen fortfarande var framme när jag kom hem från skolan. Blev mest blajkort, men några blev bra. Hade inte riktigt inspredationen men det blev bra ändå när jag väl kom igång. Slutade tidigare från fotokursen, så jag kände att jag borde kanske ta tag i det där med fotandet, så jag kan presentera några kort när det är examination.